Confused
Det kan jag verkligen säga att jag är... Har nog inte varit såhär förvirrad på länge, det är så många tankar som snurrar i mitt huvud om hur jag ska göra, vilken väg jag ska ta här i livet. Ska jag gå kvar i samma spår som nu eller bryta helt? Vad ska jag isåfall göra om jag struntar i detta nu? Dessa frågorna går runt i mitt huvud heeela tiden och jag mår verkligen skit av det. Jag säger att jag är trött hela tiden, men frågan är; är jag trött eller är de bara allmänt jobbigt, att ta beslutet som både kan vara så rätt, men ändå så fel..
Eller är jag väääldigt trött i huvudet omedvetet efter alla dessa tankar som spinner i huvudet på mig...
Heela dagen igår grät jag, jag vet varken ut eller in, hur jag vill göra, ska jag fortsätta eller inte... Gaaaah jag blir gaalen! Att det kan vara så svårt att bestämma sig.
Även idag har mina tankar gått i dessa banorna heela dagen, det är nog därför jag är så trött om dagarna, för utan jag tänker på det så maler detta runder i mitt huvud dagligen vilket gör att min hjärna är på högvarv 24/7. Jag sover inte bra vilket gör att jag är trött i skolan, jag presterar inte lika bra i skolan vilket jag har gryyym ångest över, jag känner mig inte glad längre, jo isåfall någon minut men försvinner lika snabbt igen och jag känner inte alls igen mig själv..
Faaaaan, varför ska de vara så svårt?!
En utlandsresa nu hade gjort sig, komma bort från allt, komma på andra tankar och bara komma på vad det är jag vill!
Ljuset i tunneln känns jävligt långt borta nu...
En sak är positiv: Jag kan inte mer än älska mina underbara vänner!
