Fredrika

...just precis, en jäääkligt jobbig down är vad jag har just nu...

Allting med skolan är rent ut sagt ett helvete, jag har ingen inspiration, jag har ingen motivation till att plugga vilket gör att jag får riktigt fet ångest, jag vill inte göra någotnting och ingenting är roligt...

Skolan tar så jäkla mycket energi från mig vilket gör att man helt enkelt glömmer bort att göra saker som är roliga, umgås med fina vänner/familj och framförallt sig själv. Jag har verkligen ingen lust till något, att på morgonen ligga kvar i sängen 15 min extra bara för att man inte vill ge sig in på en ny dag är inte likt mig, jag brukar springa upp dirket när klockan ringer för att se vad denna nya dag har att erbjuda, att ut och gå som jag bara älskar är inget som jag prioriterar, att baka och laga ordentlig mat som jag tycker om att göra är heller inget jag gör (förutom igår när jag bakade kanelbullar, äntligen), det känns som allt jag gör bara skiter sig, jag misslyckas helt enkelt med allt och allt detta är på grund av den skit skolan. Ursäkta uttrycket, jag tycker egentligen inte att det är en skit skolan, jag tycker det är roligt i vanliga fall men just nu går det bara inte... I skolan idag när jag höll på att fixa ihop saker till ett skolarbete höll jag på att ställa mig rakt upp och ner och bööla för att jag inte vill längre, och då är de långt gått om man heter Fredrika.

Och inte nog med att allt detta är skit, inte blir det bättre av att min k*k lärare i princip helt och hållet SKITER i min och rebeccas resa till Afrika nu som vi nästan hade helt färdigt, FAN FAN FAN!! Blir så jävla arg och irriterad, jag frågade honom tusen gånger i våras och han var så jäkla positiv, och nu bara baaahm! Detta spelar såklart in en stor roll tror jag på att jag känner som jag gör inför skolan nu, allt känns så osäkert, något som jag har haft planerat i 1 år, börjar skita sig bara 3 månader innan man ska iväg... FAAAN! Något positivt är att jag och Rebecca iallafall har börjat fundera på en plan b på egen hand utan någon jävla lärare, och det ser ljust och positivt ut just nu, nu väntar vi bara på ett godkännande från en skola, när vi väl fått det så är de klart, då drar vi!
Det är så mycket att tänka på denna terminen, allt som ska göras under höstterminen, men även planera en massa inför våren, därför känns de också extra jobbigt att man har en sånn ovisshet, om man kommer komma iväg eller inte, allt man behöver fixa osv.

Inte nog med det, att ta beslutet om man ska sälja lägenheten och flytta eller bo kvar, vad jag vill göra med mitt liv för de ska kännas meningsfullt, vad jag vill göra efter examen, att jag vill ha jobb, en bra inkomst och en massa annat, jag kan nog säga att min hjärna går på högvarv 24/7!
Varför så många frågor, men inga svar?!

Allt var så himla mycket lättare när man var mindre, man hade inga bekymmer, man behövde inte ta några större beslut och allt man gjorde vare sig om de var i skolan eller hemma var roligt och man hade så mycket fritid. Just nu hade jag bara velat vara liten igen, kunna sätta mig ihopkurad i mamma elller pappas knä och höra att allt kommer bli bra...

Jag kan bara säga att allting helt enkelt bara har blivit för mycket!

 

Don´t you worry, don´t you worry child,

se heaven´s got a plan for you

don´t you worry, don´t you worry now.

 

...does I still count as child?